Paco de Lucia

Paco de Lucia var en mästare på flamenco tidigt men han breddade sitt gitarrspel och började exprimentera med annan musik. Sitt genombrott fick han med Entre dos aquas som låg tjugo veckor på Spanska albumlistan. Han ansåg sig inte ha några tekniska svårigheter men imponerades av jazzgitarristernas harmonier och började spela med Al Di Meola och John McLaughlin. Deras gemensamma skiva lär ha sålt i sex miljoner exemplar. Han gav sig även på att tolka det klassiska stycket Concierto de Aranjuez av Joaquin Rodrigos med full orkester(utan att kunna noter). Även här blev det succe. Paco de lucia är nog det närmaste man kan komma en komplett gitarrist. Här är en video från 1976 där han spelar rumban Entre dos Aquas.

Flamenco från 60-tal

Någon flamenco innehöll faktiskt inte förra låten överhuvudtaget, även om dansarna hade den skolningen. Det var dessutom en alldeles för polerad tillställning för att ens komma i närheten. Flamenco är trots all fingerfärdighet en betydligt mer oborstad och rå form. Jag associerar till rökiga kaféer, vin och brandy(!) snarare än prydliga danslokaler. Det finns en gammal spansk teveinspelning från slutet av 60-talet(?) som försöker förmedla just den här stämningen. Man känner verkligen att det här är improviserad musik där känsla, uttryck och teknik samspelar genom de olika personerna. Mästaren Paco Cepero på gitarr, El Turronero börjar att sjunga och Camaron de la islas tar vid. Dessutom syns den rutiga ryggen av en ung Paco de Lucia. Ursprunglig flamenco när den är som bäst.