Cesaria Evora är död

Så har den legendariska barfotasångerskan lämnat jordelivet. Sjuttio år gammal enligt tidningarna, men det sägs hon inte riktigt höll ordning på åren och kunde vara betydligt äldre. Vem vet. Två dagars landssorg är utlyst på Cap Verde.

Jag såg henne en förtrollad afton på Göteborgs konserthus. Det kändes som om den samlade delen av västra Skandinaviens exil capverdianer satt i publiken. Bredvid mig satt en äldre gentleman som svagt sjöng med i alla texter samtidigt som tårarna strömmade ned längs kinderna.

Det där avslappnade svänget och hennes mjuka sorgsna röst skapar en stämning av nostalgi och sentimentalitet trots att jag inte förstår ett ord.

Durspel på Cap Verde

                               

Jag har ett tvåradigt diatoniskt dragspel, ett lite lurigt, begränsat instrument som i Sverige mest förknippas med folkmusik. Ur denna sorts instrument kan man emellertid skapa mycket olika musik.
Cap Verde är en ögrupp i Atlanten utanför Afrika som varit en portugisisk koloni. Där sitter Sema Lopi med sitt Hohner Erica och spelar framför en liten grupp åhörare. Musikstilen heter Funaná och det låter definitivt inte som i Sverige.



Durspelare i Sverige brukar dock sällan uppvaktas med sådan närgången dans som mannen i den här videon. Ytterligare en låt, en långsam funaná med samma namn som sångaren.

Låten Sema Lopi känner jag igen från en gammal LP jag har. På 80-talet återupplivade popgruppen Bulimundo musikstilen funaná genom sitt elektrifierade gitarrdominerade sound. Här Sema Lopi igen. Fin låt med elegant gitarrspel men den klagande refrängen får åtminstone mig att associera till en svårare baksmälla!