lördag 16 februari 2008

Trancemusik från Mali


Gitarr var vi inne på innan avbrottet. Det mäktigaste uppträdande jag på rak arm kan påminna mig är Tinariwens första konsert i Göteborg. Ren och skär magi. Tunga rytmer, tre gitarrer som snirklade slingor, mässande stämmsång, anslående dans och dessa egenartade scenpersonligheter som bröt ned allt motstånd och framkallade en kokande gryta av den häpna publiken. Som gitarrister är de begränsade men, herre jävlar vilket sväng de kan framkalla. Kanske något att tänka på för alla de tusentals ynglingar som spelar skalor tills fingrarna blöder. Det är inte antalet toner per sekund som skapar stor konst utan något mycket svårare än så. Kanske kan man kalla det nerv. Inspelad film ger inte ens en blek av bild av hur en livekonsert kan vara men ändå en viss stämning förmedlar de.

Inga kommentarer: