Ingen joddling men ändå. När jag ändå är inne på cumbia känner jag mig tvungen att spela en till. Ibland undrar jag om inte cumbia är världens bästa partymusik. Kroppen kommer liksom i självsvängning. La Zenaida med Armando Hernadez är en klassisk dragspelscumbia. När jag var i Colombia i min ungdom fastnade jag på ölhak med jukbox där jag matade i mynt efter mynt och fick höra de mest häpnadsväckande låtar. Eftersom jag aldrig hört cumbia förut blev det nästan en religiös uppenbarelse. Dessutom en rytm man kan dansa med viss värdighet till(med ett glas i handen!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar