Timber Timbre med ny skiva

Det kanadensiska bandet Timber Timbre har ett lekfullt namn men annars är det mest allvar. Dyster och mörkt i tonen som vanligt. När jag såg bandet senast bestod det bara av Taylor Kirk men på den nya skivan Hot Dreams har han fått sällskap av några fler. Här är ett smakprov.

Skivan finns på liksom tidigare produktioner Spotify

Elvis igen

Okay, en Elvis till då. Eller Declan MacManus som han egentligen heter. Denna låt hörde jag en gråmulen söndagmorgon för något år sedan. Den satt sig som ett häftplåster på hjärnan och gång efter gång har jag lyssnat på den. Här är den med en amatörvideo från Sverige. Tydligen har den satt igång fantasin hos fler än mig. Jimmie Standing In The Rain.

Ytterligare en Elvis

Elvis Perkins är kanske inte en av de mest personerna med namnet Elvis men några riktigt bra låtar har han fått till i alla fall. Här är den kanske mest kända.


Lite lugnare och kanske inte så catchy men den får vara med den också.

En ängel i Göteborg - Angel Olsen

Tyvärr var Angel Olsens konsert på Pustervik i Göteborg lite blek. Jag tyckte att den saknade nerv. Något i samspelet med bandet eller attacken i framförandet. Kanske bara en dålig dag i slutet av turnén. Synd på så fint material.

Enda gången det tände till lite var när bandet gick av scenen och Angel stod ensam med gitarr och sjöng den förödande vackra White Fire.

Ännu mer ökenblues - Tamikrest

Tamikrest spelade på Nefertiti tidigare i år. En helt ok spelning men utan den där riktiga nerven som ibland kan uppkomma (Tinariwens första spelning i Göteborg 2006 var helt magiskt och med på min personliga tio i topp lista) men som sagt helt ok. 

Lite ökenblues igen

Jo, jag jag gillar ökenblues. Så mycket att jag skapade en profilbild i samma stil. Jag har dessutom sett ett antal band som spelar i den stil som brukar benämnas ökenblues. Med det brukar man mena tuareger ifrån Mali (eller Niger) med elgitarrer.  Oftast (men inte alltid, en ofokuserad Bombino på Pustervik var lite blek och av allt att döma berodde hans rödögdhet inte på allergi) är de betydligt bättre live än på skiva. Dessvärre har jag missat Terakaft som verkar var ett av de bättre banden.