Jo, jag misshandlar fortfarande min gitarr då och då. Någon direkt träning är det inte längre tal om men jag gillar att spela med till skivor - då får man i alla fall spela med kompetent folk. Det här gör jag förstås bara när jag är ensam. Någon slags självkritik har jag ännu kvar. Det låter alltså rätt gräsligt men påstås vara nyttigt, för vad är oklart.
Jag kommer ändå aldrig att komma i närheten av den nerv och intensitet som David Rawlings har när han här spelar tillsammans med Gillian Welch. Men så här skulle jag vilja kunna spela.
måndag 18 november 2013
lördag 9 november 2013
Arcade Fire i en hiss
Jo, kanske har de repeterat, eller åtminstone tänkt igenom framförandet, men de ger ändå intrycket av att vara skapade i ögonblickets ingivelse. Jag har alltid gillat La Blogotheques skapelser. Här är det Arcade Fire som väl knappast behöver någon presentation som leds in i en hiss för att spela. Hissens väggar och en tidning är rytminstrument. Vacker och stämningsfullt. Sedan går de ut och spelar akustiskt för en extatisk publik. Ganska rörigt men inte desto mindre på allvar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)